Under tre dagar har jag varit ute i trädgården. Det har aldrig sett bättre ut, jag riktigt njuter. Jag har forskat lite under tiden, hur det kan vara att leva med en person som har bipolär sjukdom och adhd. Det skulle jag gärna vilja göra, men vänta lite, det gör jag ju! :)
Visst det tar lite tid men resultatet slår det mesta. Alldeles raka kanter och linjer, allt ogräs försvinner, det som görs blir enastående :) Jag stressar verkligen inte men jag är otroligt noggrann. Att fuska är inte riktigt min grej. Nu har jag gjort grovgörat vilket kommer att underlätta inför nästa omgång. Jag erkänner, jag är väldigt pedantisk. Och den egenskapen har jag haft nytta av hela livet. Jag har inte bråttom när jag grejar men det blir ordentligt gjort.
Vad jag inte riktigt begriper är varför människor ska envisas med att lägga stora stenar runt en rabatt. Det skapar ju bara mer arbete. Jag plockade bort dem, stora som små. För att göra det lite roligare övade jag på att stöta kula. De gamla takterna sitter i :) Jag har mått bra under dessa dagar. Jag har känt mig fri, som en individ ska göra. En härlig känsla som man ska njuta av och ta tillvara på. Allvarligt talat så fattar jag faktiskt inte, vad problemet är? Varför retar man sig på mitt sätt att vara? För mig är det en klar fördel. Det gäller bara att utnyttja resurserna på bästa sätt!
Nästa projekt är inomhus, alla historiska fingeravtryck ska torkas bort. Men det får bli när vädret blir sämre, så länge det är sol och varmt tänker jag vistas ute, antingen i trädgården eller på altanen. För denna sommar ska jag leva mitt liv, göra sådant som gör mig glad och fyller på mina depåer.
Det är som Wivianne säger. Ingen annan än du kan ta åt sig av allt du gör. För vem har tagit sig igenom allt på egen hand? Du har kämpat och slagits mot allt som har hänt och händer. Därför kan ingen ta åt sig av äran. Alla steg har du tagit alldeles själv, det som händer nu är en följd och ett resultat på allt arbete som vi har lagt ner tillsammans. Vem kan du tack för dessa framsteg?
Svaret blev. Jag kan tacka den personen som hela tiden har funnits vid min sida. Det spelar ingen roll hur jag mår eller mådde, hon finns ändå kvar. Hon stannar / stannade även när jag gör / gjorde mina felsteg, misstag. Och vem är det sa Wivianne och smålog. Det är ju hon, en väldigt trevlig och glad prick, en tjej som är berikad med en enorm envishet, vilja, kämpaglöd och kamplust, enbart hon. Wivianne ler med hela ansiktet, så där som bara hon kan göra. Ja säger hon, det är precis sådan hon är. Ingen är som du och det vet du! Ja, utan min vilja hade jag inte suttit här idag, viljan och Wivianne har fått mig att överleva!
Jag har haft fem stycken i mitt liv som har gjort allt för att ändra på mig. Förut var jag av den uppfattningen att det finns två sätt att ta över en annan människas psyke. Verbalt och tigande. Men det finns ytterligare ett sätt har jag fått erfara. En kombination av dessa är min senaste erfarenhet. För att spetsa till det lite lägger de till några yttringar. Sura miner, gester, kroppsspråk, blickar och suckar. Vill man förstärka sin ståndpunkt, sitt missnöje kan de lägga till ytterligare några komponenter. Som ältande, upprepande, ifrågasättande mm. Jag har träffat dessa tre typer.
Jag har höjt andra till höjder som inte är normala eller sanna. Jag har fått dem att framstå i bättre dager. Jag har tagit på mig en alldeles för stor skuld. Men det är slut på det nu! För vem har rätt till att försöka göra om någon så att den individen förlorar sig själv bara för att man ska passa in bättre i deras liv och omgivning? Deras gloria har hamnat på snedden, nej glorian har trillat av och försvunnit!
Jag känner mig som en ny människa. Borta är känslorna, nu har det äkta kommit fram och gett mig den sanna bilden, sanningen. Hur jävligt den må vara och har varit så har jag bestämt mig för att kämpa på, kämpa vidare. En ny glöd har tänts, jag tänker fanimej inte ge upp, ingen ska få påverka mina val och möjligheter! Back on track!! När räkningen till Recito är betald då ska jag börja leva ett nytt liv. Mitt liv! Det ser faktiskt ljusare ut. I augusti är jag äntligen av med en skuld. Räkningen påverkar mig, visserligen, men på ett eller annat sätt ska jag lyckas.
"Livet går inte i repris, du är i direktsändning varje minut. Lev ditt liv, lev här, lev nu"
"Fyll inte livet med dagar, fyll dagarna med liv"
"Gårdagen är inte ett bevis för hur morgondagen kommer att se ut"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar