Bonnabränna

I slutet av maj blev jag ordinerad av min läkare att ta ytterligare två prover. Hon ville dubbel kolla mitt socker värde eftersom det låg lite för högt när jag lämnade blod den 29:e april. Denna gång tog jag dem på fastande mage. Jag gjorde dessa på både onsdagen och fredagen under samma vecka. Glädjande nog var de nu helt normala.

Den 28:e maj träffade jag Wivianne. Jag mådde då bättre än förra gången. Jag behöver inte nämna så mycket vad vi pratade om. Den mesta fokusen låg på min vikt, mat, att jag ska först och främst se till att jag mår och har det bra. Även denna gång blev det ett långt samtal. Nästa besök är den 25:e juni. Innan jag gick gav jag henne en utav mina teckningar ( mer kladd kanske.. ). Wivianne är den första som fått se en i verkligheten. Ett bra val eftersom hon är min psykolog och då kan hon inte säga att den är dålig. Då skulle jag ju bryta ihop :)

Trots att maj var riktigt jobbig och jävlig, med tårar, ångest, dåligt samvete, psykbryt mm så låter jag faktiskt månadens ljus fortsätta att brinna. Det beror på att jag fortfarande står upp och kämpar på. Det har varit många sömnlösa nätter och dubbla doser av vissa mediciner. Men jag vill, önskar och hoppas att det snart vänder. Jag måste tro på det, jag måste klara av det ännu en gång. Jag tänker i alla fall ge det en match, med tufft motstånd, svett och tårar.

Idag har jag varit hos min läkare på vuxenpsyk. Vi gick mer noggrant igenom provsvaren. Hon bestämde sig för att jag ska ytterligare några prover. Dessutom ville hon att jag skulle göra en somatisk genomsökning. Det resultatet ville inte Marguerite vänta på därför utförde hon den själv, med en gång. Vi avslutade kontrollen med vägning, 55,5 kg. Där ser du sa jag, jag har gått upp 100 gram sen den 22:a maj! Jag fick ett leende till svar. Tror inte att Marguerite såg det på samma sätt som jag :)

Jag berättade att jag kände mig stressad inombords. Att det dåliga samvetet och ångesten dyker upp varje eftermiddag. Att jag går och lägger mig mellan 18-20 bara för att slippa den och få vakna upp till en ny dag. Från morgonen till ca 16 är allt lugnt men sen smäller det till med negativa tankar och hopplösa känslor. Vi beslöt oss för att höja dosen på den tabletten jag tar 19.30. Men jag har blivit av med kyrkklockorna som dundrade i hela skallen. Jag har också slutat upp med att skaka på huvudet :)

Marguerite kollade även mitt BMI. Jag är 170 cm, väger 55,5 och har ett BMI på 18,5. Det "normala" värdet för mina siffror är mellan 20-25. Marguerite vill och tycker att jag ska gå upp 5-6 kg. Där har vi inte samma uppfattning..

Jag mår relativt bra. Orosmomentet angående räkningen lever och finns kvar. Den 16:e ska den vara betald. Av 16500 kr återstår 7500 kr att betala.... :P

Jag vistas numera ute i solen. Bonnabrännan är tillbaka, den har inte prytt min kropp på åtta år :) Lysande Sickan!!

"Det är bara att köra på som förut och inte vända eller se sig om.." / Pugh Rogefeldt