Jag kommer aldrig att glömma denna vecka..
På tisdagskvällen drabbades jag av en panikattack utan dess like. Jag var då tvungen att ta till samma metod som jag brukar. Jag gick ut i mörkret för att försöka reda ut alla tankar, hitta något värt att leva för. Med blodsprängda ögon, tårar som vägrade försvinna, ångest och en kropp som darrade, jag kunde inte kontrollera andningen utan fick hela tiden kippa efter andan. Det tog flera timmar innan jag började lugna ner mig. När jag väl kom hem igen satte jag mig i soffan. Jag tänkte, ännu en dag i livet som jag fortfarande är vid liv. Ännu en dag som jag har överlevt trots en inre strid.
När jag följande morgon slog mig ned vi datorn fick jag en chock. Jag hade fått ett e-mail från försäkringskassan. Där stod det att jag följande dag skulle få ut 498 kronor! Med dessa pengar ska jag betala alla räkningar..Jag ringde genast till försäkringskassan för att få en förklaring, jag hoppades verkligen att hade uppstått något fel, att det bara var en mardröm. Men så var det inte. Den 29 januari gick jag över på en annan ersättning. På de förra ersättningarna, jag gått på, får man ut pengarna en månad i förväg men på denna får man pengarna i efterskott. Därför blev det en lucka innan jag är ikapp igen. Det fanns ingen möjlighet att jag kunde få mer pengar....
Livet rasade. Hur i helvete skulle jag klara av denna månad?? När jag senare på kvällen fick tillgång till min kämpar glöd satte jag mig vid datorn och skrev ett e-mail till alla företag. Jag förklarade problemet. Men samtidigt insåg jag, även om de ger mig längre tid så kommer jag ändå få dubbla räkningar nästa månad. Till slut kom verkligheten ikapp mig. Jag fick ok från alla men problemet skjuts ju bara upp en månad. Jag skyndade mig att betala räkningen till apoteket. Jag betalar månadsvis så jag kan inte riskera att inte få ut någon medicin. Det finns inte en chans på denna jord att jag kan reda ut denna sak. Jag får låta allt gå till inkasso. Och antagligen begära att få gå i personlig konkurs. Vilket är förödande men det finns inget annat val. Jag har inte ens pengar till mat..Men det spelar ingen roll, för i maj måste jag betala en gigantisk summa till förlaget eftersom boken knappt säljs....Av 200 exemplar är 170 osålda..
" Jag orkar snart inte leva med det som är jag, jag orkar snart inte längre kämpa för jag är alldeles för svag. I mitt hjärta ska jag ta med mig alla som något för mig betytt, ni stannade kvar fast jag blev som förbytt. Förhoppningsvis finner jag då den trygga hamn som gör mig hel, då behöver jag inte längre tänka på vad som är rätt eller fel. Kanske får jag då äntligen känna den varma sanden under mina fötter, under livet har jag aldrig klarat av att plantera starka och sega rötter."
