Pengarna från mitt pensionsspar anlände till mitt konto för några veckor sedan. jag är fortfarande imponerad över hur snabbt mitt ärende behandlades av skatteverket, dom överträffade verkligen allt som jag förväntat mig. summan blev högre än den jag trodde och hoppades på, att bli överraskad på detta vis, me like.
jag har riktigt längtat till den 27:e januari vilket jag aldrig gjort förut ( oj, skrev jag det där eller tänkte jag bara högt ).
en härlig känsla spred sig i hela kroppen när jag eliminerade höga summor av skulder. visserligen slog hjärtat hårda taktfulla slag, händerna skakade och inombords var jag lite små stressad. men den här gången var det inte som vanligt, det fanns ingenting obehagligt i det som ut spelades inuti mig, utan det var upprymda känslor, som ett lyckorus. jag kommer att fortsätta göra allt för att fortsätta minska skulderna och betala in så mycket jag bara orkar och kan varje månad.
jag har ett mål ut stakat och dit ska jag nå, ett mål som är värt att kämpa för och varje krona kommer skänka solstrålar i mitt liv. och det är en sporre att få livet mer ljust, en stimma av hopp har tänds och den är obeskrivligt skön.
jag har kostat på mig tre saker som jag drömt om så länge. 1, en svensk ordlista som ska hjälpa mig och ge mig möjlighet att hitta mina försvunna ord, berika mitt ordförråd och lära mig stava som jag kunde innan utmattnings depressionen. 2, en stor väggkarta över Sverige som är mycket detaljerad och med dennes hjälp vill jag lära mig Sveriges geografi igen. finna de platser jag varit på, eftersom jag älskar kartor är detta ett steg att väcka ett intresse som jag alltid haft. 3, äntligen kunde jag köpa mig en skrivare till datorn. jag har vissa planer och jag ser den som en ren investering.
sen jag slutade med att köra bil som en galning har jag inte funnit något substitut som ger mig samma lyckorus, som stimulerar och tillfredsställer det behov jag har att få dessa adrenalin kickar. den specifika känslan kommer jag nog aldrig få uppleva igen. jag har svårt att tänka mig att det finns någon värdig utmanare till höga hastigheter. nu fungerar min hjärna på ett annat sätt tack vare mediciner och alla samtal med W. det logiska, förnuftiga och tråkiga tänkandet gör mig mer medveten och nu kan jag stoppa dom farliga impulserna innan det sker. jag ser riskerna med mitt tidigare beteende istället för de chanser jag såg i att utmana mig själv och hela tiden ligga på gränsen till en katastrof, odödlig som jag är och var.
varje däck skrik som hördes i kurvorna ökade adrenalinet markant och det är en underbar känsla, på varje raksträcka skulle nya hastighets rekord uppnås, dom gamla skulle förintas och vara blott ett minne.
när jag satt där framför datorn och pungade ut ett högt femsiffrigt belopp, upplevde jag näst intill samma upp rymdhet så det var nära att det kilade i brallan. för det är så höga farter känns för mig, det är tillfredsställande och så nära ett "klimax" man kan komma en absolut höjdpunkt. för farten kan verkligen jämföras med en enormt kraftig orgasm, fast vid bilkörning är den mer varaktig, känslan upplevs gång på gång ju hårdare jag trycker ned gaspedalen.
när hastighets visaren rör sig sakta uppåt och varvräknaren på motorn lämnar det gröna ekonomiska fältet och visaren börjar nagga på det röda fältet, då kan det liknas med en bra och härlig älgskog. det är två upplevelser som är ut manande och som bevisar människans ständiga jakt efter den sköna kicken, den utopi som får oss att glömma både tid och rum. en verklighets flykt bort från det vardagliga livet och som stimulerar både kropp och knopp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar