söndag 20 mars 2011

Roliga minnen och ibland klantiga

Vi hade bott i Wassbacken några månader, det hade regnat lite och plåten på den bro som går över göta kanal var blöt och hal. jag kom farande på cykeln med J alldeles bakom, jag vrider på huvudet för att kolla hur nära han befann sig. cykelns gummihjul tappar fästet på plåten och jag vurpar. sen minns jag inget mer förrän jag vaknar upp i famnen på mamma när hon bar mig hem. jag hade fått hjärnskakning och spydde som en gris. gubben befann sig 25 mil bort, mamma har inget körkort så jag kan förstå hennes panik. morsan ringer efter en ambulans men det finns ingen ledig men till slut får hon tag på en granne som kör oss in till Mariestad. jag får stanna kvar ett par dagar men det var inte det som var värst. dagen då mamma ska hämta mig är jag inte alls på gott humör. jag sitter vid ett bord och lägger pussel när hon dyker upp rummet. morsan förstår direkt vad som är fel, varför jag var så ilsken. jag hade inte fått med mig några extra kläder utan jag fick låna några som fanns på avdelningen. dom hade klätt mig i en klänning!!

flera gånger i veckan var det olika korpfotbollslag som tränade på fotbollsplanen alldeles i närheten av oss. även Moholms damlag var där för att träna och ibland spelades det matcher. jag ville ha en ny cykel och hade bestämt mig för att förstöra den jag hade. varje gång det var någon slags aktivitet på planen la jag alltid cykeln bakom någons bil i förhoppning om att den skulle backas över och förstöras. jag visste inte då att min kommande svägerskas pappa var med i ett utav korplagen, varje gång såg han vad jag gjorde men han sa inget. det tog ett tag innan jag lyckades med min lilla handling. till slut är det en av tjejerna i damlaget som backar över cykeln, äntligen! jag fick ingen ny cykel! när jag många många år senare träffar J´s svärfar berättar han gladeligen om vad jag hade haft för mig. varje gång skrattade han lika mycket, han hade inte glömt denna lilla "oskyldiga" incident.

jag har opererats två gånger, diskbråck och när jag tog bort mandlarna. jag gillar sjukhusmiljön. innan jag rullas in till operationen försöker dom att sätta på mig en rosa plast smäck på mitt huvud. jag vägrar, jag vill ha en blå!! jag ville inte heller bli sövd förrän jag hade sett hur operationssalen såg ut. när jag till slut vaknar upp efteråt står det en manlig sköterska vid sängen och säger, du ska få ett stolpiller mot smärtan. han frågar lite blygt om han eller jag ska utföra denna procedur. jag gör det själv sa jag, jag ville inte ha någon som var i min bak. jag får en plasthandske och detta jätte piller. jag är fortfarande ganska omtumlad och på gränsen att behöva lägga en pizza. när jag är klar säger jag till killen, hoppas att jag stoppade den i rätt hål. han blir både generad och full i skratt, han piper iväg ganska snabbt med en härlig skrattsalva som ekade i hela lokalen. gubben som ligger i sängen bredvid mig säger, alla har varit jätte oroliga för dig, de var på väg att köra upp dig till intensiven eftersom du inte vaknade. jag har legat här bredvid dig och sjungit som en operasångare men det hjälpte inte, vilken go gubbe.

när jag och X bodde i Finnerödja ville jag hjälpa till med att hugga ved. X var väldigt van och älskade att ta sin motorsåg för att fälla ett träd. jag svingar på för fullt, men tänkte inte på att där grenarna hade suttit var trät extra hårt. jag höjer yxan för att med full kraft klyva denna träbit. yxan slinter och smack så satt den i vänster smalben. jag ser genast att det gått hål på overallen, långkalsongerna och det sipprade ut blod. efter ett tag säger jag till X, jag högg mig i benet. först trodde inte X på mig eftersom jag var så lugn men när jag visar ingångshålet drar X genast av mig brallorna. jag ville inte titta. så det blev en tripp till sjukhuset i Mariestad, syddes med fyra stygn.

hittade min pärm som innehåller en mängd urklipp från min fotbollstid. bäst av alla är det urklippet från 1979, vi hade precis vunnit division 2 och var då klara för att spela i den högsta serien nästa år. Högsta serien!! även om det inte gick som planerat 1980 så var detta en enorm upplevelse, vilket otroligt härligt minne!!

jag avslutar denna berättelse med vad en granne sa till mig en gång. "varför tvättar du bilen flera gånger i veckan, den blir ju snart lika skitig igen. jag svarade, varför tvättar du dina kläder, dom blir ju snart lika skitiga igen."

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar