Det är inte ofta jag gör några tillägg men nu måste jag få ur mig skiten. Det handlar om förra kapitlet. Jag hade fel i några saker och det vill jag gärna rätta till.
Jag skrev att Hobbe är en katt så hur skulle han kunna förstå allt som hände. Där hade jag verkligen fel. Han är den smartaste av oss, han varnade mig 3 gånger. Typiskt mig att strunta i hans förmåga när det gäller nästan allt i livet. Hobbe är min ängel, min skyddsängel. Hans första varning kom faktiskt ganska tidigt men jag ignorerade den, tyvärr.
Det jag skrev i förra kapitlet kanske låter som jag är bitter och tycker synd om mig själv. Men det är helt fel. Det jag känner är ren ilska. Jag har aldrig känt det förut efter någonting sådant här. Jag är riktigt förbannad! Inte bara på dig utav även på mig. Jag skulle inte ha låtit det gå så långt. Jag skulle ha sagt ifrån, satt ner foten och sagt precis vad jag tänkte, tyckte och kände.
Speciellt när det handlade om dessa jävla pengar. Jag bad dig aldrig om hjälp, jag förväntade mig inte att du skulle betala för allt. Så jag säger som Sussi, varför är inte mina pengar lika mycket värda som dina??
Nu när jag har gjort en storstädning i alla rum, kastat en massa skit grejer så fann jag svaren på några av dina konstiga frågor, din ironi och dina försök att ändra på mig. Jag ska dra ett exempel. En dag när jag kom hem från jobbet frågade du: Har du kvar förlovningsringen från Östersund? Jag svarade nej. Jag såg din reaktion men jag drog inga slutsatser av det. Du fortsatte att prata om ringar.
Nu fattar jag varför du ställde den frågan. Ringen ligger i en ask i badrumsskåpet. Så, du måste ha, precis som Göteborg, snokat runt bland mina ägodelar när jag inte var hemma! Jag nöjer mig med den informationen. Annars blir det bara tradigt och tråkigt.
Jag bad dig backa flera gånger men du körde på som en ångvält. Och de berömda orden, tänk på mig då, ekade i hela huset och blev ditt signum, en mörk skugga som förpestade tillvaron. När jag inte tillät dig få en total insyn, som du krävde, i min ekonomi fick du frispel, blev skogstokig och du bytte skepnad, förvandlades till en riktig överförmyndare. Hela tiden så malde du om pengar och dina före detta. Du sa till och med, att jag fick sota för vad andra hade gjort i dina tidigare förhållanden...... Intresseklubben noterar, gäsp....
Så där ja. Nu droppar jag allt som handlar om det här. Jag blir bara förbannad.... Förlorad tid, sämre hälsa mm mm.
" När någon säger att du har förändrats så kan det betyda att du bara har slutat leva ditt liv som de vill." Jesper Caron
" Jag försöker inte längre att vara "rätt". Jag väljer att vara lycklig." Ric Elias
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar