onsdag 18 maj 2011

Konsten att vara snål

I över tre år har jag hyrt detta hus och jag kan med lätthet räkna ut hur många av alla dessa dagar som har varit helt problem fria. Jag menar då inte något som rör min hälsa, utan helt vanliga saker. Sådant som ni andra ser som självklara och inte ens reflekterar över. Jag gjorde inte det heller förut men nu har det blivit min vardag, varje jävla dag blir jag påmind och jag har väldigt svårt att tro, att vi lever på 2000-talet.

Jag kan bara konstatera att vissa människor inte ska vara hyresvärdar, de ska inte ens befatta sig med denna verksamhet. Har man hyresgäster innebär det att man har vissa förpliktelser, vad man än hyr ut. Är man hyresvärd ingår det service inom flera områden eftersom man har ett ansvar gentemot den som hyr. Har man inte förstått eller inte inser att man har vissa skyldigheter ska man inte hyra ut något.

Jag har aldrig upplevt denna negativa atmosfär någon annanstans. Inställningen hos dessa värdar är att tjäna så mycket pengar som möjligt för så lite service och utgifter det bara går. Att laga något som gått sönder bär emot eftersom det innebär en utgift. Har man inte tid att laga det som har gått sönder borde man ta hjälp av en autoriserad firma inom det området som problemet finns. Det borde vara det mest logiska, både för ekonomin och hyresgästen. Att fusk laga resulterar oftast i att det i slutänden blir dyrare och det gynnar ingens plånbok. En massa onödigt arbete uträttas och tiden innan felen åtgärdas är skrämmande och fruktansvärt oansvarligt. Det kostar alltid pengar att äga fastigheter, tiden tar ut sin rätt, inget material håller för evigt. Fort och fel, gör om och gör rätt.

Om man kontinuerligt underhåller sina fastigheter blir inte kostnaden så hög som när man alltid väntar tills det helt säckar ihop. Små utgifter måste vara bättre än att åka på en jätte summa varje gång. Inte ens då tar man sitt ansvar för att se till att standarden upprättshålls och därför får man hyresgäster som vantrivs. Ägarna tål absolut ingen negativ kritik, dom kan inte se det ur hyresgästens perspektiv, inte se helheten och innebörden av deras handlande. Kan man inte ta negativ kritik som något positivt vill man inte hyresgästens bästa. Den som framför kritiken eller en önskan gör det inte för att vara dum, elak eller negativ. Utan oftast handlar det om att rätta till ett "fel" bara för att det ska bli enklare och höja trivseln, att det ska flyta på bättre och faktiskt få ut det man betalar för. Istället reagerar man med ilska och utfall mot den som vågar ställa en fråga, den som äntligen vågar säga ifrån. Det spelar ingen roll vilken ålder det är på den individ som till slut tröttnat på allt som motarbetas, reaktionen blir alltid den samma. Ett otal gånger har vi alla hört följande mening, vi tvingar er inte att hyra av oss utan passar det inte så kan ni flytta härifrån!

Det visar bara en stor brist i ödmjukhet och viljan att få en gemytlig stämning runt omkring sig, för alla tvister beror alltid på de som hyr, aldrig på dem som äger. Det dyker alltid upp problem när man hyr ut och då gäller då att kunna tackla det på rätt sätt. Att låta bli att laga det trasiga går ut över den som hyr. Att det rullar in pengar ses som något helt naturligt men att laga något är mindre motiverande. Då undrar jag, vad är det då som man betalar för? I lagen står det att hyresvärden ska åtgärda problemet inom rimlig tid..

Det tog över två år innan jag fick lås i mina ytterdörrar. Första gången jag påpekade att det inte fanns några nycklar var några dagar efter att jag flyttat in. Då satt en av ägarna vid mitt köksbord för att lämna hyreslapparna. Vilket hon naturligtvis förnekade, hon hade absolut aldrig hört det innan jag påminde henne om problemet, synd att jag har ett bra minne för jag minns det som om det vore igår. Till slut tröttnade jag och betalade bara in en viss summa av hyran, vips var hon här och spelade förvånad dessutom var hon sur över att jag hade dragit in på hyran.

Det är nu 11 månader sedan som min toalett helt brakade ihop. Jag kan inte spola på det normala viset utan är tvungen att fylla en hink i duschen och på så vis spola manuellt. I augusti förra året var en av ägarna här och klippte min gräsmatta för sista gången inför höst och vinter. Jag gick ut för att påtala problemet än en gång, återigen spelade hon att vara helt ovetande. Jag försökte förklara att toan var helt död, den fyller inte på vatten utan jag spolar med en hink. Så, nu är det maj 2011 och här bor jag fortfarande med en stendöd toalett stol. Jag undrar, skulle dom själva vilja ha det så här? Är det ett normalt beteende av en hyresvärd att beröva sin hyresgäst vanlig enkel jävla standard?

Midsommar, jul, nyår och påsk har passerat, jag hade gärna haft min mamma här under några av dessa högtider. Men hur ska jag kunna kräva utan att skämmas, att hon får fylla en hink med vatten när hon är 78 år? Jag vägrar att ta hit vänner. Jag har fått en och samma kommentar från flera utav mina vänner, "om jag skulle bo i detta hus, skulle jag nog vilja ha betalt". En fin gest skulle vara att jag fick ett gäng betalnings fria månader som kompensering för att jag har haft det så här i snart ett helt år. Det vore en fin gest. Handen på hjärtat, är det här normalt?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar